Den dagen för 68 år sedan fick inte min storebror några våfflor. Det blir jag påmind varje år. Jag är nästan oskyldig. Det var ju min mamma som var borta någonstans och hämtade hem mig. Jag gick ingenstans. Snart är det dags igen. Jag önskar mig inga presenter men ge gärna ett bidrag till prostatacancer förbundet. Mitt hopp står till att de hittar ett botemedel till mig trots att de sagt att min variant är obotlig.